Spring i benen

Idag var jag superseriös och sprang till jobbet. Det kändes bra, men ändå drygt eftersom det är asfalt, asfalt och åter asfalt. Tacka vet jag skogsstigar. Gränsö låg fint vid vattnet en bit utanför Västervik. Naturen runt om var härlig med fina stigar längs vattnet. Tänk om löparskorna varit med.

Västervik på håll

Gränsö

Förra veckan var det fullt upp så då passade det verkligen bra att det var dags att åka på Spa med Sara och Stina. Vi åkte till Gränsö slott och hade det lugnt och skönt. Jag befann mig oftast i ett stadium av konstant proppmätthet.

Här är slottet. Där åt vi middag på kvällarna.
Sara

Och Afternoontea på dagen.

Slottskaféet där det var finfrukost på morgonen.


Själva spa-delen, här en en del av insidan.

Stina

Och så utsidan. Visst hade vi tur med vädret?

Loppet

I torsdags var det dags för det lopp på 6 km som vi anordnade på jobbet. Innan det drog igång var det en hel del att fixa. Det fanns tre olika klasser att välja mellan. De som inte ville springa kunde exempelvis om de också ville tävla gissa hur lång tid det tog för dem att gå sträckan.

Starten gick kl 16. Vi var redo med tidtagaruren.

Sen blev det en spännande väntan på löparna. Särskilt jag var lite spänd för jag var där som HLR-kunnig. Som tur var behövde jag inte göra något.

27 minuter och 40 sekunder senare var det denna kille som var snabbast i mål. När alla kommit i mål så var det bara att skynda sig för att kören skulle uppträda och sedan hade personalföreningen ordnat trekamp och tipsrunda så det blev en mycket trevlig kväll.

Supper

I fredags hade jag turen att Stina kom till stan. Vi gick på Supper och avnjöt en god och trevlig middag med utlandskänsla. Jag kan lugnt gå dit igen. Jag gillar plockmat.

Tyresta nationalpark

I torsdags efter jobbet hade vi möjlighet att följa med till Tyresta nationalpark. Jag tog chansen och fick mig en rundtur i urskogen.


Det var riktigt trevligt att gå med en guide som hade ett genuint intresse för skogen. Det var så mycket mer värt nu än den gången jag var där med Johan och vi gick runt där utan vidare koll.

Guiden som var arkeolog blev alldeles lyrisk när han visade oss denna plats, en av de äldsta boplatserna i Sverige. Den är från stenåldern och då var detta en liten, liten ö i den yttre skärgården dit man åkte för att jaga säl.

Efter den turen så blev det middag ute i det fria innan del två inleddes och det visade sig vara fågelskådning. Inte min gren för fem öre. Många som var med hade stenkoll på hur fåglarna lät och såg ut, men jag tyckte det var rena grekiskan. Det var trevligare att kolla ner på marken och leta blommor.

Aprilblommor