torsdag 7 maj 2009

Det slår aldrig fel

Så fort jag varit i Umeå kommer jag hem och är förkyld, och just nu har jag inte tid att vara sjuk. Måste träna, det är inte långt kvar till Vättern, men det kan jag ju inte. Det är drygt att jobba när näsan rinner hela tiden och det kliar i halsen så fort man ska prata och då det känns som tusen nålar i halsen när man pratat en stund och kämpar allt vad man kan för att inte börja hosta mitt i samtalet. Dessutom är helgen fullspäckad. På fredag efter jobbet ska vi skynda oss till Skebo och hälsa på Johans föräldrar eftersom hans mamma fyllt år för att på lördagen skynda tillbaka till KK:s födelsedags - och examensfest. Och så på söndag är det konsert i Berwaldhallen som genast blev slutsåld så nu är det två föreställningar direkt efter varandra. Jag vill ju vara i mitt livs form då, inte en snorande rödnäst igentäppt surtant med huvudvärk.

Jag var föresten lite taskig mot Johan i morse, eller lite hård och kantig som han själv skulle ha sagt. Han hittade inte sitt sl-kort när vi skulle till jobbet i morse. Eftersom vi på jobbet idag börjar vår stegtävling så skulle jag gå idag och hade bråttom iväg för att hinna i tid. Jag hjälpte till lite halvhjärtat med att leta och läxade upp honom: ”Det bara är du som vet var det kan vara, har du kollat jeansen?” Sen sa jag hejdå och sprang iväg. När jag sen kom till jobbet, vad hittar jag i min väska om inte Johans sl-kort. Han hade ju varit snäll och lånat ut det till mig i tisdagskväll då jag skulle träffa Jonas och sen på onsdagen cyklade han till jobbet så då blev det kvar i min väska. Som tur var tog han det hela med en klackspark och svarade LOL. Det här kommer jag säkert få äta upp lite senare.

Inga kommentarer: