the Fabulous life och Farmor

Farmor föddes i Sundsvall 1923. På 30-talet tog familjen sitt pick och pack och flyttade till Umeå då hennes pappa fick jobb som badmästare där.

Farmor, tvåa från höger på huk, fick många kompisar och spenderade en hel del av tiden i vattnet. Hon blev en baddare på att simma och var Norrlands bästa simmerska på ryggsim. När hon var 15-16 år flyttade hon till Östersund för att satsa på simningen. Hennes faster som hon såg upp till ordnade så att hon skulle lära sig att bli frisör. Men efter nåt år kom hon tillbaka till Umeå. Då hade hon blivit 17 år och fått en till lillebror.

Farmor var äldst i syskonskaran och att det var 17 år ner till den yngsta brodern gjorde att hon skämdes varenda gång hon var tvingad att gå ut med honom i barnvagn, så rädd för att alla skulle tro att det var hennes barn.

Farmor tog SM-medalj på 200 meter ryggsim och så var hon visst första kvinna att bli utnämnd till "Stor grabb". Hon var riktigt stolt över det men jag vet inte riktigt vad det innebar. I alla fall så tog hon och några andra simmerskor tag i saken och startade föreningen Näckrosorna som träffades varje lördagmorgon och simmade ihop. När jag och syrran var små fick vi faktiskt äran att få följa med, men bara en i taget. Näckrosorna simmade ihop i 40 år innan de tackade för sig och la ned föreningen, men några, en av dem farmor, fortsatte ändå att simma på lördagarna.

Farmor spelade även handboll i UIK, hon berättade flera gånger hur hon brann för lagidrott. Här sitter hon längst ned till höger. En gång fick hennes lag åka ned till Stockholm och spela en uppvisningsmatch. Det var stora grejer det. Jag frågade henne hur hon hann med allt det här, men hon sa att det inte var någon fara. Hon svarade ungefär att hon simmade på tisdagar och spelade handboll på torsdagar så det var ingen fara att få allting att gå ihop. Dessutom jobbade hon som rikstelefonist och var med i en spexförening, kanske gjorde hon inte allt samtidigt, men det låter stressigt värre i mina öron.

Umeå var inte så stort på den tiden så det var inga problem för henne att spana in en backhoppare i stan som hette Sixten. Tycke uppstod och

vips var det hösten 1947 och det var dags för hennes möhippa.

Här är föresten en av alla bilderna på spexgänget, farmor är i mitten.

Bröllopsklockorna ringde och de dansade delvis genom livet.

Men hon berättade också ibland om hur hemskt det var när deras första barn dog bara några dagar gammal, men de tog sig igenom det hemska och fick två ganska välartade pojkar som en gång försökte ordna en egen skridskobana inne i lägenheten.

Det här tycker jag är en fin bild. Jag kan ha fel, men jag tror det förutom farmor och Sixten även är hennes föräldrar Signe och Ture och så den försmädliga lillebrodern som hon behövde passa.

Här är hela hennes familj samlad för dop av pappas lillebror, förutom hennes lillasyster som flyttat från stan. Ett tag senare blev hon med villa i blåshålet Holmsund men flyttade tillbaka till stan så fort som möjligt. Sedan gjorde hon sällskap med morfar ut i världen och reste runt kring Medelhavet och blev även fotomodell för Hälsofil 72 år gammal. Sedan levde hon lycklig i 17 år till, med simning varje lördag. Farmor dog hastigt på vår gemensamma namnsdag. Det här är lite av vad jag minns av farmor, vissa grejer kan jag ha missuppfattat, men i min värld är det sant.