Februari kommer näst

Ännu en månad har snart försvunnit och vi börjar få vårkänslor. Fåglarna har kvittrat i nästan en vecka och det mesta av snön är borta. Annat var det i början av månaden, då fanns det snö att åka skidor på, men vi hade sen tidigare bokat upp att åka till Rättvik så då gjorde vi det, den här gången följde Johans familj med, så hans föräldrar hade en stuga och hans syrras familj hyrde stugan bredvid dem. I Rättvik var det fina skidspår så redan på lördagförmiddag var vi ute och åkte en tur i Tolvåsspåret, och efter den gemensamma lunchen följde vi med Calle, Clara och Maria ut i slalombacken. Dagen efter åkte vi istället skidor vid Jarlsstugan, det var fina härliga spår, och vi var nästan ensamma i spåret, och solen sken och det var världens mest perfekta skiddag om det inte varit för att jag hade fått skavsår på hälarna, så typiskt, men jag försökte bortse från det och njuta av en underbar dag. På eftermiddagen åkte Johan slalom och jag tog en promenad till centrum, där hade de börjat bygga upp för Camp Norway så vi anade vad som skulle ske snart. På eftermiddagen och kvällen blåste det en hel del och på söndagförmiddagen när vi skulle ta en sista tur vid Jarlsstugan så var spåren fulla med skräp så det var inte alls roligt att åka, men solen sken så det var gav lite och det kändes ok att fara hem och göra en full arbetsvecka, det var ett tag sen senast.

Johan i Tolvåsspåret

Clara i toppen av slalombacken

Calle & Johan på väg upp

Vi började den veckan med en middagsbjudning och helgen därpå började med att jag träffade Nina och firade att hon köpt en egen lägenhet. Vi åt på Vapiano och jag fick spana in hennes tillfälliga lägenhet på Söder. På lördagen fixade vi med innerdörrarna, kan säga att Johan fixade mest men jag hade lovat att vara ivrig påhejare och det var jag duktig på. Det tog längre tid än planerat så större delen av söndagen höll vi också på med dörrarna och på kvällen åkte vi för att planera lite inför Skid-VM och en rolig grej då var att K-sons farmor flyttat till äldreboende och de hade fått en likadan servis som jag ärvt av min farmor, så nu har vi likadana finserviser, förutom att de har några fler delar än vi har.

Johan och de nya dörrarna

 

 

På fredagseftermiddagen packade vi ihop oss och började en ny resa till Rättvik, det var nämligen där vi hittat boende, i en annan stugby dock. Karro och K-son hade fixat middagen på fredagskvällen så vi åt gott, såg på På spåret-finalen och spelade spel och hade en allmänt trevlig kväll. Men Karro var förkyld och jag tror jag blev förkyld efter några timmar i stugan. I alla fall, på lördagen åkte vi in till Falun för att kolla in skiatlonen. Det var mycket folk och fast vi kom två timmar innan start så var det omöjligt att hamna på första parkett i närheten av Mördarbacken som var vår plan. Karrro och K-son hade även med sig Peter i vagn så det var svårt att hitta en plats, så vi delade upp oss, vi stod på andra parkett ganska långt ned i backen och de andra en bit ifrån, framför en storbildsskärm. Vi såg ganska bra när åkarna testade sina skidor i backen och vi hejade på alla som åkte förbi så det var trevlig stämning. Sen började damloppet och det slutade med VM-brons till Kalla. En stund senare var det dags för herrloppet, men eftersom vi såg ganska bra, så ville vi inte flytta på oss, vilket gjorde att det var lite jobbigt att stå, jag tror även att vi slarvade med att äta och dricka, så när killarna åkt förbi uppför Mördarbacken för sista gången så började vi ta oss bortåt för att hitta de andra, vi såg upploppet på håll och vi trodde Halvarsson fick en ny snöplig fjärdeplats, men det visade sig att det var en norrman, tycker det är lite synd att de inte har kvar sina röda dräkter som utmärker dem.

Kalla testar skidor i Mördarbacken

K-son & Karro

 

Det gick smidigt för oss att komma ut från parkeringen och tillbaka till Rättvik. På kvällen fixade vi tacopaj till middag och sen däckade vi i stort sett framför Melodifestivalen och bestämde oss för att ta en tidig kväll. På söndagen var det bara att äta frukost, göra lunchmackor, koka varm choklad och städa stugan innan vi tog oss till Falun. Vi var ganska tidiga då också, men de bästa platserna var ändå redan tagna. Vi hittade plats alldeles innan målgången, det var några som stod framför oss, men sen stod vi så vi såg väldigt bra, i alla fall tills alla började vifta med flaggorna. Vi hade delat upp oss den här gången med så de andra stod inte lika långt in som vi, men vi var alla på läktare B, det var även Lovisa från mitt jobb så vi träffades en stund och pratade. Sprintstafetterna var spännande och det var strålande sol. Tjejerna låg länge på en fjärdeplats, men sen i slutet så gjorde Stina sitt ryck och vi skrek oss nästan blå så glada vi var när hon forsade fram på upploppet. För killarna gick det inte lika bra och det var så snörpligt eftersom de kämpade så bra.

Silver i sprintstafetten damer



Halvarsson ryckte och ledde ett tag




 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sen tog det en evighet att ta sig från Lugnet, bara att komma ut från anläggningen tog nästan en halvtimme och sen från parkeringen tog det ännu längre. Vi krypkörde sen en bra bit efter Falun så vi var hemma först vid halv nio på kvällen. Så jag var ganska seg i måndags på jobbet. I onsdags på morgonen kom några hantverkare från K-Rauta förbi och vi diskuterade badrummet som de ska fixa åt oss. De sa att de kunde ta uppåt fem veckor så vi bestämde att de ska sätta igång i mitten av april när vi har haft be besök vi planerat in i vår.

Idag ska vi först se tremilen på TV och sen efter det ska vi in till stan och möta upp några från Johans jobb för att äta middag och efter det se föreställningen Ägd. Så vi avslutar den här månaden med flaggan i topp.